Fluor

Fluor är ett mineral som man inte pratar om så mycket men har ändå flertalet viktiga funktioner för oss och våra kroppar. Något de flesta vet är att fluor finns i de flesta av tandkrämerna i Sverige. Detta beror på att fluor är bra för att motverka syrabildning i placken på tandytan, men även för att det bidrar fluor även till en stärkt emalj. Fluor har dock flera andra positiva egenskaper och hjälper bland annat till att bibehålla skelettstrukturen.

Hur får vi i oss fluor?

Den största delen fluor som vi får i oss kommer från vårt dricksvatten. Halten fluor i vattnet kan variera lite beroende på variation i berggrund. Utöver det är fisk så som sill och strömming bra livsmedelskällor till fluor samt vissa drycker. För den som vill gynna sina tänder finns det även speciella munfluorskölj och fluortuggummin att köpa, och din tandkräm bör alltid innehålla fluor för optimal tandhälsa.

Hur mycket behövs?

Det finns ännu inga rekommendationer för hur mycket fluor som behövs eftersom att det inte räknas till de livsnödvändiga spårämnena, men det finns uppskattningar av ungefär hur mycket som kan tänkas vara bra att få i sig per dag:

Kön/ålder Uppskattat adekvat intag
Spädbarn 0-6 månader 0,01 mg
Spädbarn 6-12 månader 0,5 mg
Barn 1-3 år 0,7 mg
Barn 4-8 år 1 mg
Barn 9-13 år 2 mg
Tonåringar 14-18 år 3 mg
Kvinnor över 18 år 3 mg
Män över 18 år 4 mg

 

Fluorbrist verkar inte förekomma i och med att fluor inte anses vara livsnödvändigt. Däremot kan för mycket flour leda till förgiftning och osteofluoros vilket betyder att benmassan och bentätheten ökar och bidrar till smärta, stelhet och försämrad flexibilitet och ledrörlighet.

Mangan

Mangan är ett spårämne som finns i små mängder i kroppen där det till största del finns i skelettet, levern, njurarna och i pankreas (bukspottkörteln). Mangan hjälper kroppen att producera vävnad, ben, könshormoner och blodkoaguleringsfaktorer som är av stor betydelse för blodets förmåga att levra sig. Det har även en betydelsefull roll i fett- och kolhydratsmetabolismen, kalciumabsorptionen och blodsockerregleringen men är även viktigt för att bibehålla normal kognitiv förmåga samt för att nervernas funktion ska kunna upprätthållas.

Mangan är dessutom en komponent i antioxidant-enzymet Superoxide Dismutase (SOD), som hjälper till att bekämpa fria radikaler genom att neutralisera dem genom reduktion (tar bort deras negativa laddning). Fria radikaler förekommer naturligt i kroppen men kan vid höga nivåer skada cellerna och cellernas membran.

Hur får vi i oss mangan?

Mangan finns speciellt i livsmedel från växtriket som till exempel ris, havregryn och bladgrönsaker. Dock får vi även i oss en del mangan genom vårt dricksvatten. För att undvika att man ska få i sig för mycket mangan via vattnet finns det speciella gränsvärden; 0,05 mg mangan/liter i det kommunala dricksvattnet och 0,3 mg mangan/liter för privata brunnar. Ändå är det ca 10 % av Sveriges befolkning som har privata brunnar med värden som överstiger de riktvärden som WHO har satt på 0,4 mg mangan/liter dricksvatten.

Hur mycket behövs?

I de näringsrekommendationer som vi har här i Sverige och resterande delar av Norden finns inget rekommenderat dagligt intag för mangan. Detta beror på att det inte finns tillräckligt mycket vetenskapligt stöd för att kunna bestämma ett sådant. Utöver det är det rätt lätt att få i sig tillräckliga mängder mangan om man har en bra kosthållning med mycket variation. Men istället finns något som kallas för Adekvat Intag (AI) som gör det möjligt för en att veta på ett ungefär hur mycket mangan som är lagom att äta per dag.

Kön/ålder Adekvat Intag per dag
Spädbarn 0-6 månader 3 mikrogram
Spädbarn 7-12 månader 600 mikrogram
Barn 1-3 år 1200 mikrogram
Barn 4-8 år 1500 mikrogram
Kvinnor 1,8 mg
Män 2,3 mg