Krom

kromKrom (Cr) är ett metalliskt grundämne vars påverkan på kroppen upptäcktes och studerades först under 1900-talet. Eftersom vi så sent som 1970-talet såg att krombrist påverkar våra kroppar så finns mycket forskning kvar att göra. Men vi vet att det är ett spårämne som samverkar med insulin och reglerar omsättningen av glukos (blodsocker) och kolhydrater. Det hjälper till att hålla vårt blodsocker, och eventuellt vårt sockersug, under kontroll, även om det inte finns några direkta bevis för det sistnämnda. Vi har krom bland annat i håret, mjälten, njurarna, benmärgen och testiklarna. Det finns i våra kroppar endast som glukostoleransfaktor (GTF) vilket är ett hormon som frigörs tillsammans med insulin och behövs för att insulinet ska kunna göra sitt jobb.

Det krävs fler studier för att helt klargöra kroms inverkan på kroppen och exakt hur viktigt det är som näringsämne. Det räknas idag inte som ett lika essentiellt näringsämne som exempelvis kalcium eller zink. Men det kommer fler och fler studier som pekar på ett samband mellan intag av krom som kosttillskott och en ökad livslängd. Vissa studier pekar på att krom även har en positiv effekt på kolesterol.

Kromtabletter

kromtabletterI och med att det är ett spårämne kräver våra kroppar mycket små mängder, men om vi äter mycket kolhydrater och socker används våra depåer av krom, magnesium och B-vitamin, som då kan behöva fyllas på genom kosttillskott. Studier visar att underskott av allt ovanstående kan vara en anledning till att diabetes typ 2 sprider sig i samhället. Men det kan även bero på brist på motion och dålig kost, eller antagligen en kombination av dem allihop. De som drabbats av diabetes 2 kan eventuellt hålla den i schack med hjälp av kromtabletter som kosttillskott eftersom studier visat att ett högt intag av krom hjälper glukosupptaget. Det förbättrar alltså blodsockervärdet. Men ligger man inte i riskzonen för ett kromunderskott är tabletter inte nödvändigt, åtminstone inte enligt vad forskningen säger idag.

Vid krombrist

Krombrist är inte vanligt, undersökningar menar att vi via maten kommer upp i ett dagligt intag av 38 mikrogram, vilket är en bra siffra. Som står ovan finns inget behov av krom som tillskott om man äter normalt, då de inte har någon bevisad effekt om man inte har krombrist.

Symptom på brist kan vara att man drabbas av diabetes typ 2 eller åderförkalkning. Mindre allvarliga sidoeffekter är sockersug, lågt blodsocker (hypoglykemi), trötthet, nervositet, koncentrationsproblem eller ögonproblem.

Krom finns i

krom i matKrom finns i en stor del av våra livsmedel. Vi får i oss 25% av vårt krom via kött (kyckling, gris- och nötkött) samt fisk och skaldjur (musslor, tonfisk och ål), 20% via bröd, 18% via kolhydrater (pasta, pizza, flingor och gröt), 13% via mejeriprodukter (mjölk, fil, yoghurt). Även frukt, bär, juice, nötter, broccoli och potatis innehåller små mängder av krom.

Överdosering                    

Att äta för mycket krom, exempelvis äta kosttillskott om det inte behövs, är antagligen inte hälsofarligt, det finns inga kända besvär vid överdosering av krom. Det har inte heller någon bevisad positiv effekt att äta tillskott i onödan. Det krom som vi får i oss via kosten, krom 3, är inte farligt och bör heller inte vara giftigt i större mängd. Krom 6 däremot, som används vid industrier, är cancerframkallande.

RDI för barn, kvinnor och män

Eftersom vi fortfarande saknar underlag för exakt hur viktigt krom är för att våra kroppar ska fungera finns ännu inga rekommendationer gällande dagligt intag i Sverige. Vi kan dock se till amerikanska och engelska rekommendationer. Deras beräkningar säger att en vuxen kvinna bör få i sig 25 mikrogram/dag och en vuxen man 35 mikrogram/dag. Detta är ett så kallat adekvat intag, det är inte nödvändigtvis så att vi behöver dessa intag av krom varje dag för undvika underskott, men det är inte fastställt. Man kan däremot behöva få i sig mer krom om man tränar hårt och har ett stort intag av kolhydrater.