Jod (I) är ett icke-metalliskt grundämne som upptäcktes av människan i början av 1800-talet. I kroppen är det livsviktigt framförallt för att sköldkörtelhormonerna som bland annat har hand om att ämnesomsättningen ska fungera. Det är även nödvändigt för tillväxten av hår, hud och naglar och hjälper både upptaget av kolhydrater i tunntarmen samt upptaget av vitamin A.
Cirka 75% av det jod vi har i kroppen finns i sköldkörteln samt musklerna, 10% finns i huden och 7% i skelettet. Resterande 8% hittas i bland annat bröstkörtlarna, äggstockarna, prostatan och övriga kroppsdelar då alla celler behöver jod för att fungera optimalt. Jod har antiseptiska egenskaper och kan användas vid tvätt och behandling av sår.
Redan för tre tusen år sedan använde Kina alger för att bota struma. År 1850 upptäcktes hur viktigt jod är för kroppen och idag gör vi i stort samma sak som kineserna gjorde för årtusenden sedan. Jod (som finns i exempelvis alger) är viktigt för att förhindra uppkomsten av struma och det är viktigt att dagligen få i oss tillräckliga mängder. För hundra år sedan var struma ett mer utbredd problem i Sverige, men tillsatt jod i bordssaltet minskade kraftigt sjukdomens utbredning. Idag kan vi se att problemet ökar igen, ännu inte i Sverige, men i övriga Europa samt i Australien. Detta för att saltföretagen minskar tillsatserna av jod. Både havssalt och gourmetsalt har blivit allt mer populärt och eftersom de inte joderas så blir struma åter allt vanligare i världen.
Jod försvinner ur kroppen främst via njurarna men även genom galla, tårar, svett och saliv. Kroppen kan inte lagra jod för framtida behov, därför är det viktigt att följa rekommendationerna för dagligt intag.
Vid jodbrist
Att boende i Sverige får jodbrist har inte varit en överhängande risk eftersom vi har en relativt jodrik mark, men det ska nämnas att jodbrist ökar, särskilt hos gravida, ammande och människor som ofta äter snabbmat eftersom den maten sällan innehåller jodberikat salt. Dock är det viktigt att man som gravid eller ammande ligger på en sund nivå och inte får i sig ett allt för högt intag.
Ett underskott av jod i kroppen kan orsaka struma, vilket innebär att det produceras för lite av hormonet thyroxin som i sin tur gör att sköldkörteln växer för att kompensera den försämrade hormonfunktionen. Symptom vid detta är att man känner sig frusen, trött, får torrare hud och hår samt att man lättare går upp i vikt.
Jodbrist kan även ge symptom som anemi (blodbrist), lågt blodtryck, apati och infektioner. Hos barn kan ett underskott av jod leda till störningar i tillväxten samt en sämre mental utveckling.
Jod finns i
Grönsaker måste odlas vid kusten för att ha ett rikt eller ens måttligt jodinnehåll. Kött, ägg och mejeriprodukters jodhalt är helt baserat på hur mycket jod djuren fick i sig genom fodret och ifall de haft tillgång till en jodberikad saltsten. Det är givetvis svårt att kolla upp, så den absolut bästa källan är jodberikat salt som innehåller 5000 mikrogram jod/100 gr. Allt salt innehåller dock inte jod så det är viktigt att läsa innehållsförteckningen innan man handlar. Fisk, skaldjur (jodhalten varierar beroende på sort) och alger är andra bra källor. Livsmedel med mindre jodinnehåll men som fortfarande är bra källor är mejeriprodukter, äggula (150 mikrogram), spenat (81 mikrogram), pesto (69 mikrogram) och bruna bönor (38 mikrogram).
Överdosering
Får man i sig mer än 100 mikrogram jod per dag kan det leda till att sköldkörtelns funktion rubbas, precis som ett underskott kan göra. Man kan drabbas av giftstruma, som innebär att sköldkörteln tillverkar för mycket thyroxin, eller jodstruma, som ger för låga värden av thyroxin som kommer av en autoreglering av sköldkörteln som fått ett överskott av jod och därmed blivit underaktiv.
RDI för barn, kvinnor och män
Jodbrist i världen är sex gånger vanligare hos kvinnor som hos män, särskilt hos gravida, ammande och tonåringar. Rekommendationer för dagligt intag varierar beroende olika faktorer så som ålder och vikt, men bra riktlinjer är för både män och kvinnor 0,15 milligram (150 mikrogram), för gravida 0,175 mg, ammande 0,2 mg och barn 0,04 – 0,12.